|
Foto: Assyrier Utan Gränser
|
En av Assyrier Utan Gränsers stora målsättningar är att hjälpa unga assyrier att själva förbättra sin framtid och sitt liv i hemlandet. Därför utlyser föreningen stipendier två gånger per år. Assyrier Utan Gränser har nyligen delat ut sex stipendier till assyriska studenter i hemlandet. Varje student har mottagit ett stipendium på 500 euro som är tänkt att främja deras studier. En av de som mottagit ett stipendium är Februniye Akyol som studerar i Istanbul. Nedan följer en intervju som AUGs medarbetare Thomas Aydin gjort med Februniye.
Februniye är 21 år gammal och född och uppvuxen i Midyat, Turabdin. Som många andra assyriska familjer i Turabdin så ingår hon i en stor familj. Februniye har fem bröder och två systrar.
Som merparten av de assyriska barnen, spenderade även Februniye under sin barndom mycket av sin tid i den lokala kyrkan varvat med den turkiska skolan.
– Vid fem års ålder började jag gå till den lokala kyrkan, Mort Sh´muni, där jag vid sidan om bönerna lärde mig att läsa och skriva på assyriska. När jag var sex år påbörjade jag den turkiska skolgången i Midyat. I skolan kände jag, dessvärre, många gånger att lärarna inte var kompetenta nog till att undervisa. Den elev som ville lära sig något fick istället på egen hand anstränga sig och ta tag i saken. Redan då minns jag att jag hade ett stort intresse till att lära mig saker och ting.
Vid tiden för gymnasiet, som också bedrevs i Midyat, var Februniye i sällskap med fem andra assyriska flickor i skolan. Sålunda en låg siffra med tanke på att skolan rymde 600 elever. Majoriteten av de assyriska flickorna avslutade allt som oftast sin studiegång efter högstadiet. Många stannade istället hemma och utförde diverse hemmasysslor, medans andra gifte sig vid tidig ålder. Februniye hade därför, som många andra assyriska flickor, inga förhoppningar om att läsa vidare. Hon är således väldigt tacksam mot sina föräldrar som var stöttande och skickade henne till gymnasiet. Under gymnasiet berättar Februniye att hon läste ett program som inriktade sig mot matematik och turkiska. I normala fall höll gymnasiet på i tre år. De allra duktigaste eleverna kunde dock läsa ytterligare ett år med inriktning på det engelska språket. Eftersom Februniye gjorde bra ifrån sig tog hon tillfället i akt och ökade sina kunskaper i engelska.
Universitetsstudier
Under tiden i gymnasiet blev det allt klarare för Februniye att hon efter studenten önskade avancera till universitetsstudier. Men det fanns ett hinder, nämligen Februniyes föräldrar som var emot tanken att sin dotter skulle flytta hemifrån för studiers skull.
– Tidigare hade enbart en assyrisk kvinna från Turabdin påbörjat studier på universitetsnivå. Därför var det väldigt ovanligt att en assyrisk kvinna från Turabdin skulle flytta för studiers skull. Anledningen till det tror jag beror mycket på folkets åsikter, men även att mina föräldrar var rädda för att jag skulle hamna i problem med muslimerna. Vid denna tidpunkt då jag hade bestämt mig för att satsa på högre studier, var det likaså många som påtalade att det var bättre ifall jag stannade hemma och gifte mig istället. Dock stod jag på mig. Jag påtalade för mina föräldrar att kunskap är makt och att den assyriska kvinnan också måste få möjlighet till att kunna satsa på högre studier på samma sätt som för männen. Jag ville dessutom visa för folket att visst kan den assyriska kvinnan också läsa på högre nivå och skapa sig en bra framtid utan mannens hjälp. Efter mycket om och men släppte mina föräldrar med sig och stöttade mig i mitt val.
Februniye berättar att för att kunna läsa på universitetsnivå i Turkiet måste man skriva ett antagningsprov. Vid 18 års ålder studerade därför Februniye väldigt hårt inför provet, men misslyckades första gången. Andra gången gick det bättre, och hon sökte sig här till universitetet i Istanbul där hennes moster levde sedan tidigare.
År 2007, vid en ålder på 19 år, var det så dags för Februniye att påbörja sina efterlängtade universitetsstudier. En månad innan terminsstart åkte Februniye och hennes far till Istanbul där han visade henne runt staden, varefter de återvände till Midyat. Vid tiden för terminsstart följde Februniyes bror med henne till Istanbul för att finnas där som ett stöd. Han stannade i tio dagar och återvände därefter till Midyat. Februniye berättar att detta var första gången hon var så långt bort ifrån hemmet i Midyat och familjen, och fann således den första tiden som svår, dock fast besluten om att fullfölja studierna. Den första tiden bodde Februniye hos sin moster, men flyttade kort därefter till ett kvinnligt studenthus beläget nära universitetet. På universitetet läser Februniye ett program som inriktar sig mot försäkringar. Hon har nu avklarat två års studier av totalt fyra och trivs väldigt bra. När vi går in på frågan om hur Februniye klarar sig ekonomiskt, menar Februniye:
– Min far äger en silveraffär, så på så vis kan han bidra ekonomiskt. Ibland hjälper även mina bröder till. Assyrier Utan Gränsers stipendium har likaså hjälp mig mycket. Detta är andra gången jag får ett stipendium från Assyrier Utan Gränser, vilket jag är väldigt tacksam för.
Innan Februniye flyttade till Istanbul och påbörjade sina studier var hon orolig för att hon skulle stöta på problem med muslimerna. Dock menar hon att allt har flutit på bra.
– Muslimerna här i Istanbul har inte samma mentalitet som dem i Turabdin. Den första tiden var jag orolig för att jag skulle stöta på problem eftersom jag är kristen, men det har inte varit några problem. Dock finner jag det en aning tråkigt att jag är ensam assyrier på universitetet bland 12 000 andra studenter.
Kvinnliga assyriska universitetsstuderande
När vi går in på frågan kvinnliga assyriska universitetsstudenter från Turabdin, menar Februniye att de är väldigt få.
– Jag känner endast till ytterligare tre kvinnliga studenter från Turabdin. Jag önskade att fler assyriska ungdomar, men i synnerhet kvinnor avancerade till högre nivå. Kvinnorna måste göra sina föräldrar uppmärksamma på att de vill läsa på högre nivå för att på så vis kunna skapa sig en bra framtid. Inte bara för sig själv men också för Turabdin som helhet.
Februniye berättar att hon efter avslutade studier önskar återvända till Turabdin och arbeta på någon bank eller företag som specialiserar sig på försäkringar.
Avslutningsvis önskar Februniye tacka Assyrier Utan Gränser för dess arbete och allt dem gör för det assyriska folket i hemlandet.
Assyrier Utan Gränser tackar Februniye för hennes tid och önskar henne lycka till i framtiden.
Övriga fem studenter som mottagit varsitt stipendium på 500 euro är:
Gebro Aydin, studerande i Cypern, (gastronomi)
Petrus Budak, studerande i Cypern (internationella kontakter)
Evgin Begtas, studerande i Malatya (medicin)
Özlem Irgav, studerande i Izmir (lärare)
Efrim Aydin, studerande i Cypern (lärare)
Thomas Aydin
Assyrier Utan Gränser