I fokus: Del 3: Turabdin - en del av assyriernas hemland
Assyrier Utan Gränser kommer under fem veckor framåt att presenterar en artikelserie i fem delar baserad på en fältstudie i Turabdin. Izla Bardavid som gjort studien är en ny medarbetare i Assyrier Utan Gränser. Izla Bardavid är född i Sverige men har sitt ursprung i Arbaye, Turabdin. Det assyriska folket är en av de angelägenheter som ligger henne varmast om hjärtat och i våras bedrev hon fältstudier i Turabdin sponsrad av Svenska Institutet som ingick i hennes fil. Kandidatexamen i ämnet Internationella Relationer. Hon har nu påbörjat ett Internationellt Masterprogram i Folkhälsa vid Lunds Universitet.
Del 3: Livet i Byn
Det var med en klump i halsen jag vandrade runt i byn Arbaye, min fars by. Idag finns det inte en enda assyrier kvar i denna by som grundades av assyrier och mina farföräldrars händer. Mina två vänner som bor i Turabdin och som följde med mig var helt förstörda och gråtfärdiga då vi gick in i ruinerna som en gång hade varit en av kyrkorna i byn, och som idag är en plats där byborna dumpar sina soppor. Vid nästa stopp i Kerburan, min mors by som numera är en mindre stad, var det inte mycket bättre. De gamla områdena av byn, var helt övergivna nerskräpade och förstörda. Den ena efter den andra som vi träffade där sa att det var mycket bättre då assyrierna var kvar, de borde aldrig ha åkt. Dessa byar är två pärlor omgivna av en magnifik natur, hur kan man överge dessa platser? Det måste ha varit en mardröm.
Livet för assyrierna ser annorlunda ut i olika byar, och det som verkar påverka assyriernas situation mest, är ifall byn är homogen d.v.s. bestående av endast assyrier eller heterogen, bestående av assyrier samt andra folkgrupper, i detta fall kurder. Då Turabdin präglats av konflikter mellan olika folkgrupper och assyrierna ofta förtrycks är livet i heterogena byar infekterat av motsättningar. Alla assyriska byar var ursprungligen homogena men efter folkmordet 1914 har många byar blivit blandade eller helt uttömda på assyrier, såsom i Arbaye och Kerburan. Detta är hur verkligenheten ser ut men vi borde inte sträva efter homogena byar utan för demokrati.
I mindre städer och på landsbygden i Turabdin är populationen liten och människorna står socialt sett närmare varandra och ”alla känner alla”. Människor i allmänhet i Turabdin vet idag mer om assyrier. Denna ”närhet” tenderar att påverka assyriernas situation på ett positivt sätt. Midyat som är den näst största staden med assyrier i Turabdin, beskrivs mer eller mindre som en lugn plats där assyrierna praktiserar sitt språk och har ett kulturcenter. Men assyrierna i byarna och i hela Turabdin är mer sårbara än assyrierna i Istanbul. Sydöstra Turkiet och Turabdin är och har varit ett konfliktområde, det är mindre utvecklat än resten av Turkiet. I ett konflikt drabbat område råder ostabilitet vilket förhindrar utveckling samt demokratisering. Utbildningsnivån i Turabdin är låg, många är analfabeter, vägarna är dåliga, det är brist på rinnande vatten samt elektricitet i de flesta byarna.
Min resa bland byarna i Turabdin började med en besvikelse och hopplöshet men detta vände då jag blev glatt överraskad när jag besökte byar där assyrier fortfarande fanns kvar. En av dessa var Hah, som jag blev kär i direkt. Byn bestod av små honungsfärgade hus med slingrande gränder, omringad av gröna fält och ruiner från antika kloster och kyrkor. Det var en levande by med assyrier som tycktes leva i frid utan bekymmer från staten. Svårigheterna de möter är mer av ekonomisk natur och har att göra med livsstandard och utbildning, mer än sociala och politiska problem. Att byn endast utgörs av assyrier påverkar hela deras situation:
Kan ni praktisera ert språk och religion?
Ja i vår by kan vi göra det. Men de som lever i städerna kan inte göra det.
Varför kan de inte göra det?
För att de lever med andra folkgrupper. De kan kanske inte fira påsk bekvämt, på det sättet de vill - öppet i allmänheten, för att det kan finnas människor som inte tycker om det. Men i homogena byar som Hah, Miden eller Bakisyan, har vi inte dessa svårigheter då vi endast gör dessa saker bland oss själva. På platser där olika folkgrupper lever tillsammans finns det svårigheter och man kan inte göra dessa saker bekvämt. I byn Enwerdo som brukade vara en assyrisk by men som idag är dominerad av kurder yttrade sig dessa problem tydligt. Sorgligt nog har assyrierna i denna by sociala och politiska problem med sina kurdiska grannar, där en av svårigheterna har att göra med rätten till egen mark.
Sedan år 2004 då assyrierna började registrera sina egendomar, har kurderna i byn försökt överföra assyriernas egendomar på sina egna namn så att de själva kan bli ägarna:
Det har aldrig varit fridfullt här och det kommer aldrig att bli det om det fortsätter så här. Ända tills idag har vi inte fått uppleva frihet. De (kurderna) provocerade våra grannbyar och tvingade dem att bli involverade i mark frågan. Vi har haft problem med dem i tre år på grund av detta, och de ockuperar oss fortfarande. De har tagit 15 000 m² land från oss, och även då en del av detta är registrerat under våra namn så vill de inte lämna ifrån sig det. Varken advokaterna eller staten kan lösa detta. Vi är tvingade att vara fiender med dem. Rättigheterna till sin egen mark och egendomar, är en av de största svårigheterna assyrierna både i Turabdin och diasporan möter. Många uttömda assyriska byar och egendomar har blivit statens, och de assyrier som återvänder måste köpa tillbaka sina egna egendomar. Många assyrier i Turabdin påpekar dock att tack vare EU och assyrier i diasporan, så har de inte lyckats ta deras egendomar helt och hållet.
Livet i byarna är enkelt och tufft. Vissa har det socialt och politiskt bättre än andra, men alla är i behov av utbildning, rent vatten, elektricitet, vård, och utbildning. Hah, den fridfulla byn är som många andra byar beroende av sitt jordbruk, och är i stort behov av medel för det. De arbetar manuellt för att få sin föda, och maskiner samt traktorer skulle underlätta deras arbete och bidra till en utveckling för hela byn. Vi kan hjälpa dessa assyrier i behov och ge dem en bättre och friskare framtid. Assyrier utan gränser arbetar med långsiktiga projekt etablerade i Turabdin med fokus på utbildning, jämställdhet och landskapsutveckling. Nästa artikel kommer att ta upp livet som minoritet.
Izla Kaya Bardavid
Assyrier Utan Gränser
Fotoalbum, del 3
|
|
|
assyrierutangranser.com
